ABC

ABC (Annapurna Base Camp/Annapurna Sanctuary)
Vi är nu tillbaka i Tansen från vår åtta dagars vandring i Annapurna Conservation Area. En fantastiskt härlig vandring med vackra vyer och natur. Vi har gått en vandringsled som kallas för ABC eller Annapurna Sanctuary. Annapurna är namnet på en kvinnlig hinduisk gud som även fått ge namn åt flera berg i Himalia bland annat Annapurna I som var den första topp över 8000 möh att bestigas. Det är över 70 000 vandrare i detta området varje år och ca. 100 000 människor bor inom området. Vi valde att börja vår vandring i Kande. Man kan också utgå ifrån Phedi eller Nayapul. Vandringen började med en kraftig stigning då vi på några 100 meter tog oss upp drygt 200 höjdmeter. Resten av eftermiddagen blev dock enklare då vi gick på en ås genom en skog med vacker utsikt ner över dalen mot Nepals näst största stad, Pokhara.

Denna liksom de två kommande dagarna pågick Tihar vilket är en stor hinduisk festival. Då man offrar (getter) till hinduiska gudar. De äldre ger de yngre en tiika (rött märke i pannan), som en välsignelse. Bröder ger sina systrar pengar eller kläder. Systrar ger sina bröder blommor eller mat. En del av det hela är att barnen ställer sig på vägar/stigar och sjunger, dansar samt ”kräver” pengar eller godis. Till en början var det väldigt charmigt med alla barn som dansade och sjöng men...då de dök upp vid varje krök tröttnade vi snart.
Här nedan kommer ett axplock från de bilder vi tog under vår vandring.

Berget längs till vänster bakom Olof heter Machhapuchhre och vi passerade senare detta berg under vår vandring. Framme vid Pitam Deureli, där vi skulle sova första natten. Vi åt Daalh baat och drack masala te medan vi beskådade en otroligt vacker solnedgång. Vi såg en hel del djur bl.a. apor, bufflar, kor, getter, höns och åsnor under vår vandring. Andra dagens vandring gick via ett jordbrukslandskap för att avslutas i Jhinudanda.
Här är vi framme i Chhomrong och det började kännas att vi närmade oss bergen. I Bamboo sov vi tredje natten. Lotta nära en het källa vid kraftig sluttning. Allt måste bäras upp och nerför bergen. Många vandrare hade en guide och en "porter"(bärare) med sig som bar tungt. Det tyngsta vi såg en "porter" bära var ett kylskåp. De sätter fast packningen och bär med ett tygband över pannan/huvudet. Denna bild togs på ca. 3000 möh. Bäraren får minst gå med denna kanot i 6 dagar. Men det är inte bara människor som bär tung last... Rönnbär På väg uppåt... Nästa hotell låg en bit över 3000 möh på en plats som kallades Deureli. Ett fingeravtryck på en annars klarblå himmel. "När jag ser din himmel, som dina fingrar format, månen och stjärnorna du fäste där, vad är då en människa att du tänker på henne..." psalm 8:4 Nu är det inte långt kvar till ABC. De sista 2 timmarna av vandringen efter lunch på Macchapuchhre Base Camp kändes dryga. Den höga höjden började att kännas av. Äntligen framme vid ABC och över 4000 möh! Lotta med en bergstopp bakom sig på 8091 möh.
Nepaleserna roar sig gärna med volleyboll och är duktiga spelare. En del bärare och guider stannade efter vägen och spelade volleyboll. Här var matchen igång när vi kom upp på ABC, vilket ni kan se i mitten av bilden. Efter en natt på ABC med solnedgång och -uppgång började vi sakta vår vandring neråt. Den första dagen gick vi samma led tillbaka med en övernattning i Bamboo och Chhomrong för att sedan ta en led mot Ghandruk för att avsluta vår vandring i Nayapul. Vi passerade många sorters vegetationer. Kalfjäll, bambuskogar, björkskogar, djungler etc. Dock hade vi inte förväntat oss att möta hösten. Denna bild är tagen på ca 2500 möh och ju högre upp vi kom dessto färggladare blev löven. Björkskogen på drygt 3000 möh hade dock tappat alla sina löv.

Nyfiken gnagare.Ett motto som vi mötte var; "Lämna endast fotavtryck, ta endast bilder". Boendet är billigt ca 20 kr för ett rum för två. Man beställer mat där man bor eller på en restaurang. Priserna ökar dock längs vägen då det inte finns några vägar utan all mat måste bäras och ju längre den bärs desto dyrare (ex. Kostar en Snickers på ABC 17 kr). Priserna bestäms utifrån varje område man går igenom vilket innebär att det kan vara stora skillnader mellan kvalité på hotell och restauranger men priserna är de samma. Menyerna anpassas efter vilka råvaror man kan få tag på och mycket är närodlat med egen köksträdgård och sprätthöns. Vattenflaskor får inte säljas så man får ta med sin egna flaska och fylla på när man passerar en restaurang. Man behöver alltså inte bära på så mycket. Varma kläder och sovsäck är viktigast. Temperaturerna pendlade från minusgrader till över 30 plus. Detta berodde bland annat på vilken höjd man befann sig på. Som lägst under vandringen var vi på ca. 1000möh och som högst på drygt 4000 möh.
Lotta vet vad hon vill ha!! Snart dags för vårrullar.

I byarna samt längs vägen kunde man stanna till och handla lite tilltugg och fylla på med energi.

Julstjärnorna blommade för fullt.
Vi stannade en natt i Ghandruk som är ett samhälle med några tusen invånare. Här var många nepaleser modernt klädda och de flesta hade mobiltelefon. Det fanns dock inga fordon. Inte ens en cykel. Närmste väg med trafik låg ca 4 timmars vandring bort. Bäst gillade vi "The German bakery" där vi köpte nygräddade choklad- och äppelbullar. Vi var också lite kulturella och gick och tittade på ett museum med gamla redskap och kunde läsa om gamla seder och bruk. Här är en bild på den gamla delen av staden. Påminner om skånelängor (inte långt ifrån eller hur Cilla?!=)).

...och nya delen av staden. Bakom barnen står en åsna till synes övergiven som brutit foten. De sista dagarna av vår vandring mötte vi många och långa åsnekaravaner som bar tung last och fort gick det.

Inte alla men många nepaleser ställde gladeliga upp på kort. ”Ma tupaiko ghar foto kichna sakchhu?” = "får jag ta ett kort på ditt hus?" Och visst fick vi det, och själv ville hon också vara med! och en till fotogenik... Många kvinnor väver och tillverkar t.ex. fina väskor, dukar och sjalar som de kan sälja och på så sätt få en extra inkomst. Kvinnan på bilden ägde även en liten affär där vi stannade för att handla lite kex och dryck. Två viktiga råvaror i Nepal är potatis och ris. Den här tiden är det skördetid i Nepal och under vandringen skördades riset. Sädkornen trampades ut av oxar och ibland människor som även slog ut säden på en matta mot marken. Man förberedde också inför nästa skörd. Potatisen höll på att växa till sig. En glimt från vår vandring med mycket omtanke till er alla!!! ...med Machhapuchhre i bakgrunden.