söndag 25 juli 2010

Vårt landsstudie av Nepal

Hej!

Inför vår resa har vi skrivit ett landsstudie om Nepal. Vi lägger ut den på bloggen för intresserade att läsa...


LANDSSTUDIE NEPAL

Nyckelfakta
Nepal är till ytan 147,181 sq.km. Dvs. lika stort som ca en tredjedel av Sveriges yta eller lite större än Grekland fast då utan öar eller något hav. Nepal är en republik mellan Kina i norr och Indien i söder på Himalayas sydsluttning. Här finner du åtta bergstoppar över 8000 meter över havet samtidigt som landet även har djungel. Nepal har fem klimatzoner utifrån höjd över havet. Från subtropisk till subarktisk. Torrperioden sträcker sig från oktober till maj och regnperioden (monsun) från juni till september. Mellan 60-80 % av all nederbörd faller under monsuntiden. Höst (sep-nov), vinter (dec-feb), vår (mars-maj) och sommar (juni-aug). Vädret i Tansen, Nepal är varmare än i Sverige. Medeltemperaturen i Kathmandu under vintern är runt 10 grader Celcius. Nätterna är då kalla medan dagstemperaturen i Tansen kan söka sig upp till svenska sommargrader (har vi hört).

Nepal är ett av världens fattigaste länder. 82 % av befolkningen lever på mindre än 2 USD per dag och BNP per capita ligger på 1 400 USD (2005) i jämförelse med Sveriges 29 800 USD (2005). 80 % av exportintäkter kommer från textilier och mattor. Huvudnäringen är dock jordbruk som tar 80 % av arbetskraften. Det man odlar är främst vete, majs och ris. Utländskt bistånd står för 60 % av kostnaderna för den ekonomiska utvecklingen och för 28 % av den totala stadsbudgeten.

Det officiella språket är nepali, tidigare även kallat khas-kura och gorkhali. Ett indoariskt språk som ca 35 miljoner talar. Ca hälften av Nepals 29,5 miljoner invånare talar nepali som modersspråk men många fler som andraspråk. Nepali är släkt med hindi. Dev Nagu heter nepalis skriftspråk med 13 vokaler och 36 konsonanter. Det är även hindins skrivspråk.
Mindre än hälften (48,6%) av alla nepaleser kan läsa idag. Den siffran anses dock för hög av vissa som vi har pratat med som beräknar att ca 80-85 % av Nepals befolkning inte kan läsa. Det nepalesiska skolväsendet är uppbyggt på fem år i primärskola, som är gratis och fem år i sekundärskola. De flesta pojkarna börjar skolan och en tredjedel av flickorna börjar men omkring hälften av barnen slutar inom ett år för att utföra sysslor i hemmet. Andra problem kring utbildning är att det finns få utbildade lärare, få skolböcker och ont om lokaler.

Medellivslängden är 62 år och genomsnittsåldern ligger på 20 år. På varje läkare i Nepal går det 20 000 nepaleser. Det finns mindre än 25 sjukgymnaster i landet och ca en handfull arbetsterapeuter. Hur många lärare det finns har vi inte funnit några säkra siffror på men det blir minst en till under hösten.
Kort politisk historik
Till och med år 1990 styrdes landet direkt av kungen för att sen övergå till en parlamentär monarki där kungen blev statschef och statsministern utsågs till regeringschef. Den 28 maj 2008 avskaffades monarkin helt och en demokratisk förbundsrepublik infördes.
Den 1 juni 2001 sköts 10 personer ur den kungliga familjen, inklusive kungen och drottningen av kronprins Dipendra som senare tog sitt eget liv. Enligt ryktet berodde det på att prinsen inte fick gifta sig med sin kärlek.

Den politiska situationen i Nepal är fortsatt orolig. År 2002 rapporterades att 4600 människor dödats pga den politiska situationen, varav 3296 av regeringsstyrkor.

Missionshistoria
Fram till år 1960 var inga kristna officiellt tillåtna att bo i landet. Den kristna kyrkan har gått från noll troende år 1950 till över en halv miljon troende idag. Före år 1960 finns det skildringar om hur kristna på den indiska sidan om gränsen fick vittna och be för nepaleser som var på resande fot. Några av dem tog sig även över gränsen för att vittna för nepaleser i Nepal. Några av dem var nepaleser som flytt till Indien pga av sin kristna tro, andra var indier som fått Nepal på sitt hjärta. I samband med att gränsen öppnades till Nepal år 1951 flyttade många kristna till Nepal. År 1956 grundades församlingen Shanti Isai Sang med ursprung i den indiska Mar Thoma-kyrkan. År 1957 bildades en fristående församling Gyaneswor Church som idag är en av de största kristna församlingarna i Nepal. År 1990 gav regeringen de kristna större frihet i landet men fortfarande är priset för att bli kristen många gånger högt. De tre vanliga orsakerna till att man väljer att bli troende enligt en studie av Norma Kehrberg är: eget fysiskt helande (19%), ett helande inom familjen (15%) och för att få frälsning (15%).

Det amerikanska missionärsparet Bob och Bethel Fleming fick år 1954 en inbjudan av landets regering att starta ett sjukhus. Bob som var fågelskådare hade besökt landet två år tidigare och då sett de stora behoven av sjukvård som fanns i samband med fågelstudier. I samband med inbjudan år 1954 bildades UMN (United Mission to Nepal). UMN startade med att bygga ett missionssjukhus i Kathmandu och Tansen och senare även i Okhaldunga och Amp Pipal. UMN har en överenskommelse med regeringen att arbeta i landet under femårsperioder. Deras mål är: ”To minister to the needs of the people of Nepal in the Name and Spirit of Christ and to make Christ known by word and life, thereby strengthening the universal Church in its total ministry”.


Religion
Nepal var fram till år 2006 den enda staten med hinduism som statsreligion. År 2001 var 74,8 % hinduer, 16 % buddhister, 5% muslimer och 1,89 % kristna.

I Nepal är religionerna i högsta grad levande. I landet existerar många olika religioner och till synes helt utan motsättningar. I många byar bor hinduer, buddhister och ibland muslimer sida vid sida. För många nepaleser är det självklart att man är hindu om man bor i Nepal men många hinduer i Nepal är inte så renläriga utan blandar ofta in buddhistiska och animistiska seder och tankar.

Hinduism
Hinduism är drygt 3000 år gammal och utgår från flera heliga skrifter där den äldsta är Veda. Centralt är återfödelsens eviga kretslopp, samsara. Det är gärningarna i detta livet som styr hur man återföds, karma. Alla människor har en själ, atman. När man dör vandrar själen vidare. Målet med livet är att slippa återfödas och nå befrielse, moksha. Då når man frälsningen och inträder i ”världssjälen”, brahman, ”den enda verkliga verkligheten”. Två vanliga gudar i Nepal är Ganesh, guden med elefanthuvud och Shiva som ofta avbildas med tre ögon och fyra armar sittande i en yogaliknande ställning med skallar runt midjan och ett halsband av sammanflätade ormar. Ganesh är en klok och listig gud med stor aptit och ses bland annat som äktenskapets och studentens gud. Shiva förknippas med krig, död och förgänglighet. Han har förmågan att förgöra men ses även som fruktbarhetsgud och lärdomens gud. Det är han som återupphåller världen via meditation. Shiva är en förebild för asketer som ser yoga som vägen till upplysning.

Buddhism
Buddha sägs ha fötts i Lumbini i nuvarande södra Nepal på 560-talet f kr. Under lång tid var dock buddhismen undanträngd av hinduismen och de islamska erövrarna. Buddhismen har istället kommit främst via Tibet och dagens buddhister finns också främst i bergstrakterna längs gränsen mot Tibet. Enligt Buddha kan alla människor nå upplysning dvs. insikt i livets stora frågor. I praktiken kräver det en sådan ansträngning att endast mycket få nunnor och munkar kan uppnå det. Frågan om Gud var av underordnande betydelse för Buddha utan det är endast människans egna ansträningar och självinsikt som kan ge upplysning och befrielse från återfödelse och då nå Nirvana.
De fyra ädla sanningarna enligt Buddha är:
Allt är lidande, dukha.
Livstörsten. Våra begär är förgängliga och leder oss bort från det goda.
Lidandets avskaffande. Utan begär undkommer man lidandet.
Den åttafaldiga vägen. 1. rätt tro, 2. rätt beslut, 3. rätt tal, 4. rätt gärningar, 5. rätt liv, 6. rätt strävan, 7. rätt tänkande, 8. rätt meditation.

Hinduismen är många gånger striktare än buddhismen i Nepal och då speciellt i förhållandet mellan kvinnor och män där kvinnornas roll är mer tillbakadragen. Det är svårt att se var gränsen går mellan nepalesisk lag och hinduisk kultur. Ett exempel är kastsystemet som enligt lag inte är tillåtet men praktiseras ändå fritt.

Kultur
Helgdagar
Nepal har många festivaler och är ofta förknippade med religion.
Det kommer att firas två festivaler under den tid vi är i Nepal.

Dasain (sep/okt) – årets viktigaste festival. Den är 11 dagar lång där man firar det godas vinst över det onda. Att gudinnan Durga har förgjort demonen Mahisasura. Man äter gott och ger gåvor till varandra samt stänker blod från ett offrat djur över cyklar och bilar för att ge beskydd.

Tihar (okt/nov) är en festival där man tillber djur och ger dem mat och blomstergirlanger. Hus dekoreras och man ger varandra presenter. Gudinnan av välstånd och lycka, Laxmi, kommer till husen och välsignar människorna.

Tid
Nepaleser går inte så ofta efter klockan utan går efter vart solen står på himlen. Den person som man möter på vägen är ofta viktigare än den/det man är på väg till.

Mat
Mellan kl. 8:00-10:00 äter man frukost. Kvällsmaten äter man vid kl.18:00-20:00. Båda måltiderna består ofta av daalbhat. Vid lunchtid äter man något lättare.
Under måltiderna sitter man på golvet till bords med korsade ben. Man äter med höger hand. Vänster hand är oren och den man använder vid toalettbestyr. När man har ätit upp och är mätt håller man händerna över tallriken och säger ”pugiyo” (”tillräckligt”), annars läggs mer mat upp på tallriken. Nationalrätten kallas daalbhat och består av linser och ris. Tillbehör är ofta grönsakscurry, tarkari och chili, atchaar. Bjuder man inte på ris får man ofta chapati eller nan, bröd som rostas eller steks med daal till. Kött, ko- eller buffelmjölk är dyrbart, vilket kan förekomma vid speciella tillfällen.

Äktenskap
Det är fadern som bär ansvaret för dotterns giftermål. Flickan ska vara oskuld vid giftermålet. År 1963 blev det förbjudet med barngiftermål. Enligt lag ska flickan vara minst 16 år för att få gifta sig samt ha föräldrarnas tillåtelse. Om hon är 18 år får hon gifta sig utan föräldrarnas tillåtelse. Barngiftermål förekommer men oftast i området Terai. Bröllopet tar ca en vecka och avslutas med en festmåltid då bruden och brudgummen för första gången sammanförs. Brudgummen bör tillhöra samma kast som bruden. Det är vanligast att en man och en kvinna ingår äktenskap men polygami (en man och flera kvinnor) och polyandri (en kvinna och flera män) förekommer även.

Kvinnosynen
Kvinnosynen är djupt förankrad i kulturen. En kvinna som föder en son hyllar man ofta medan man beklagar en kvinna som fött en flicka. En son betyder mer arbetskraft och är den som får ta hand om föräldrarna när de blir gamla. Flickor får börja arbeta i hemmet tidigt och får stå tillbaka till förmån för bröderna och deras utbildning. Enligt sed äter flickorna sist av alla i familjen vid måltider. De blir ofta bortgifta och får lägst status i sitt nya hem. Kvinnorna får utföra hårt arbete och uträtta sysslor som ingen annan gör. Kvinnan blir ofta kritiserad och nedvärderad. Det är inte ovanligt att kvinnan blir misshandlad av sin man. Om kvinnan lämnar sin man måste hon även lämna byn. Kvinnan flyr då ofta till Kathmandu där risken finns att hon hamnar i trafficking eller prostitution. Det är svårt för kvinnor att bli änkor i Nepal eftersom deras värde kommer av mannen och de ses då som misslyckade kvinnor. Exempel på traditioner som kränker kvinnor är; arrangerade äktenskap med barnäktenskap och polygami, jarisystem - att en man kan ta en annan mans hustru som betalning, kastsystemet, isolering under menstration och barnafödsel.

Ålderdom och Begravning
De äldre är högt respekterade i Nepal. Det finns inga ålderdomshem utan enligt sed tar den äldsta sonen hand om föräldrarna när de blir gamla.
Man bränner den dödes kropp vid floden och strör askan i floden. En präst ”bär den dödes själ till gudarna”. De sörjande klär sig i vitt under en tid efter begravningen.

Kroppsspråk och kroppen
När man hälsar i Nepal sätter man ihop sina handflator och säger namasté , vilket betyder ”jag hälsar det gudomliga i dig”. Genom att höja händerna mot pannan visar man mer respekt.
Huvudet anses vara den heligaste kroppsdelen. Gifta kvinnor har ofta en röd markering i pannan, en så kallad tika. Det är en hinduisk symbol och ses som en välsignelse från gudarna. Den symboliserar även guden Shivas tredje öga.
Fötterna är den mest orena kroppsdelen. Det är nedvärderande att visa fotsulorna mot någon, att kliva över någons kroppsdel och att peka med fötterna. Kommer man emot någon med sin fot måste man be om ursäkt och röra vid den andres fötter och föra handen mot huvudet och säga Vishnus namn.
Den vänstra handen anses oren och används vid toalettbestyr. Man äter därför med höger hand.

Klädsel
När en kvinna är gift får hon bära rött. Om hon blir änka får hon aldrig mer bära rött.
Kvinnan bär sari eller punjabi. Kvinnans axlar ska vara täckta och tyget ska räcka nedanför knäna samt sitta löst.
Männen bär stora lösa byxor som man drar åt och en skjorta. Männen har också en liten hatt på huvudet.

fredag 23 juli 2010

Bröllopsbilder & tackkort

Hej!
Sitter här tillsammans och försöker få till alla tackkort..dock har vi inte lyckats få med bröllopskorten vi i inbjudan lovar att få till. Detta får förmodligen vänta tills efter semestern så är du här tidigt så återkom gärna. Den 29 augusti åker vi till Nepal så innan dess ska det finnas fler bröllopsbilder!

Det fanns dock några på lillasysters dator så håll till godo.... (så länge)

Kramar från Björkdahls.
P.s. glada att ni hittat hit trots att vi skrivit fel adress på tackkorten!

måndag 5 juli 2010

Nu börjar vi...

Hej!

Har precis fått igång vår blogg...

Här har vi tänkt att lägga in lite bilder och berätta om vår resa till Nepal. Kanske även lite bröllopsbilder.

Vi ses snart!

Björkdahls